skolan

Hela mitt liv har jag fått kämpa i skolan. Jag har inte alls haft lätt för något.. Och att plugga har aldrig varit min starka sida..
Redan på mellanstadiet hade jag svårt för skolan, att läsa och stava var inte min starka sida, jag hade inte dysleksi, men de var inte något jag var bra på. Skämdes jag när jag uttalade orden fel? Jaa, de är klart, de gör ju alla. Man borde inte känna så, att säga fel är inte så farligt egentligen. Engelskan var inte heller något starkt ämne (men de va iof inget) Iaf så på nationella i 5an så översatte jag hästveda.. Hm. Iaf så i 6 blev jag satt i en liten grupp på 5-6 st då jag fick ig på nationella. Vi började då med one, two, three, red, yellow, pink osv. När jag skriver detta förstår ni säkert att jag inte kunde någon engelska..

Att jag var blyg hjälpte inte alls, de va många gånger jag valde att inte säga att jag inte förstod. Jag ville väl inte verka korkad, men varför gör man så? De drabbar ju bara en själv...
I högstadiet fortsatte vi i en liten grupp, och de gick framåt med stora steg, låg på vg i 9, men sattes då in i en klass på 27 elever, och då kom blygheten, så fick bara g. Men i högstadiet kämpade jag med annat oxå, läsningen och stavningen blev mycket bättre, men att lära sig biologi, kemi och fysik, vem kom på att man skulle de? De är hemskt! verkligen inget för mig, och matten, vad ska man med den till, man använder inte ens hälften, visst de är bra, men de kunde varit lite lättare.

I 8an blev jag riktigt skoltrött, och var typ alltid arg på mamma, så läxan, hade jag ens någon? De verkade inte så.. Jag sket totalt i den, och de ångrar jag nu, de sista veckorna innan jul och sommarlovet hade jag typ 3 ig ämnen, men jag kämpade, jag satt med flera prov och kämpade så att de där ig:na inte skulle synas. Till jul hade jag 1 ig, men när jag slutade högstadiet hade jag G rakt igenom, och jag var nöjd, för jag visste hur mycket jag hade kämpat för detta.

När jag började gymnasiet så hade jag ALDRIG fått VG, elr MVG. Jo, jag hade fått VG på någon uppsats i Eng. Men aldrig på prov eller arbeten, elr jo, jag fick nog VG på ett arbete, om andra världskriget i 9an. Men iaf, kom till en linje där det är mycket plugg, går inte att beskriva hur mycket och svårt de är, men iaf redan i början kom ett provresultat, VG? :O Trodde inte mina ögon, kollade flera gånger, och varje gång jag kollade så stod de samma. Jag har fått VG på några prov och även några av betygen är VG, jag blir superduperglad bara jag klarar ett prov, men när jag får VG är jag överlycklig :) Arbetena går oxå bra, har fått både VG och MVG. Trotts att jag har varit skoltrött sen 8an så har jag kämpat, mer i vissa perioder, o mindre i andra. Jag har haft mycket rester, men inte någon IG varning.

Jag brukar inte bry mig om betyg, mina vänner satsar oftast på MVG, och blir jättebesvikna om de bara skulle få G, och ibland VG. Själv har jag inte så högra krav, eftersom jag vet om att jag inte har så lätt för skolan. Iaf så nu tänker jag skryta lite. Våra karaktärsämnen (de ämnen som rör vår linje) är oftast de jag är bäst inom, och i fredags hade vi ett prov i kursen Människor i behov av stöd provet handlade om kriser. Jag (som vanligt) hade inte pluggat så mycket, provet var stort och svårt.. Jag förvänta mig G, men idag så sa en lärare till mig först vad min kompis fick, då jag skulle kolla till honom, sen sa hon Rebecka fick MVG, jag bara: Eh va? Fick jag MVG? Hon bara: ja MVG.
Rätt så förvånad blev jag, o jävligt glad :D Mitt första MVG prov, och just de provet, de gjorde min dag :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0